Kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna för Stockholm-Mälarregionen. Genom Mälardalsrådets En Bättre Matchning arbetar sju län med strategisk kompetensförsörjning i ett storregionalt perspektiv. Sedan 2017 har samarbetet stärkt relationerna med de högre lärosätena i Stockholm-Mälarregionen och arbetat för en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och högskolornas utbud.

En samsyn och ett gemensamt agerande ökar förutsättningarna för att få genomslag för gemensamma prioriteringar. Under Mälartinget deltog styrgruppen för En Bättre Matchning på scenen för att berätta om sitt arbete.

Varför är det så viktigt att samarbeta kring den strategiska kompetensförsörjningen?

Irén Lejegren (S), regionråd Örebro län:

– När vi har börjat titta på det här så har insikten förstärkts hela tiden, det fungerar inte särskilt bra. Kompetensfrågorna är den kanske största utmaning vi har, vi har brister inom alla områden, oavsett om vi pratar om arkitekter eller förskollärare.

Björn-Owe Björk (KD), regionråd, region Uppsala:

– Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget har vi en dialog kring matchning och utbud med universitet och högskolor inom länet. Men vi ser att arbetsmarknad och lärosäten inte håller sig inom länsgränserna. Vi måste arbeta i ett större perspektiv och här kan En Bättre Matchning spela en roll.

Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande, Region Västmanland:

– Vi har en situation där universiteten ska konkurrera med varandra. För att säkerställa att de kompetenser vi behöver finns tillgängliga måste universiteten samverka med varandra, detta är något vi genom En Bättre Matchning kan bidra till.

Magnus Svensson (S), regionråd Region Gävleborg:

–Ingen region, inget lärosäte är en egen ö. Det här bygger på samverkan.  Ska vi skapa gemensamma kompetenser och gemensamma resurser, då handlar det om att hitta samverkan som gynnar studenterna och arbetsmarknaden så den får rätt kompetenser.

Gustaf Hemming (C), regionråd, Region Stockholm:

–Stockholm-Mälarregionen har världens bästa industri på många områden, men den har allt svårare att täcka sina kompetensbehov, vilket gör att företagen inte kan växa. Vi måste lyssna på de allt mer desperata ropen på en bättre kompetensförsörjning för att behålla den positiva utvecklingen.

Martin Tollén (S), regionråd Region Östergötland:

– När saker och ting går fel är det nästan uteslutande på grund av att människor som borde prata inte pratat med varandra. Tillsammans har vi alla de verktygen som behövs för att skapa bra förutsättningar där En Bättre Matchning är en mötesplats för att göra jobbet.

Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande, region Sörmland:

– Det här kan vi koppla ihop med vårt arbete inom En Bättre Sits. För att stärka vår internationella konkurrenskraft behöver vi ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt effektivt transportsystem, för både människor och gods. Men vi behöver också forskning, innovation och tillgång till lärosäten som kan utbilda de som ska bygga, rita och räkna.

Johan Örjes (S), ledamot i Mälardalsrådets styrelse:

– Jag är glad för att Mälardalsrådet har kunnat vara en arena och en mötesplats för det storregionala samarbetet. Mälardalsrådet kan hjälpa till och uppfylla medlemmarnas behov.

Lärosätena i Stockholm-Mälarregionen spelar en central roll i det fortsatta arbetet med En Bättre Matchning. På Mälartinget deltog KTH och Mälardalens högskola. Inför det fortsatta arbetet fick lärosätena frågan: Hur får vi En Bättre Matchning mellan arbetsmarknadens behov och studenternas kunskap?

Helena Jerregård, vice rektor vid Mälardalens högskola:

– Utbildningssystemet behöver förändras för att vi ska kunna möta behoven av ett livslångt lärande. Vi behöver hitta andra former att studera med fri fart och fri start. Näringslivet och regionerna behöver också hjälpa till med rekryteringen till utbildningar.

Mikael Östling, prorektor KTH:

– Jag vill bjuda in regioner och kommuner att utnyttja våra studenter för exempelvis examensarbeten och formulera uppdrag utifrån deras samhällsutmaningar. Vi har också en outnyttjad resurs i form av internationella studenter på masters- och doktorandnivå. Vi kan bli bättre på att erbjuda dessa superstudenter intressanta jobb i hela Stockholm-Mälarregionen.

Helena Sundberg, regionchef Trafikverket Stockholm.

Inför nästa nationella infrastrukturplan har Trafikverket gjort en omvärldsanalys och pekar ut fem stora samhällstrender att ta hänsyn till i det kommande arbetet. För att knyta an till framtidsspaningen och fortsätta det breda arbetet mot Systemanalys 2020 hölls en framåtblickande workshop med de drygt 350 beslutsfattarna på Mälartinget.

Helena Sundberg, regionchef vid Trafikverket Stockholm, inledde workshopen med att berätta om de fem trender i transportsystemet som påverkar den nationella infrastrukturplaneringen.

– Jämfört med den senaste analysen som vi gjorde 2014 är det framför allt digitaliseringen och det ökade fokuset på samhällssäkerhet som tillkommit, berättade Helena Sundberg, regionchef, Trafikverket Region Stockholm.

De fem megatrenderna:

• Digitaliseringens effekter genomsyrar allt
Den tekniska utvecklingen förändrar våra livsvillkor där mycket talar för att även komplexa uppgifter kommer att automatiseras. Det pratas också om ändrade transportmönster med resfri tillgänglighet.

• Breddat hållbarhetsfokus samt ökad kraft i energiomställningen
För att nå regeringens mål om fossilfrihet måste utsläppen av växthusgaser minska med 8 procent per år. Siffran förra året var 2 procent så utvecklingen går långsamt. En utmaning på sikt är också tillgång till el och biodrivmedel för transportsektorn.

• Fler bor i växande stadsregioner med ökande skillnader i livsstilar
Infrastrukturplaneringen integreras allt mer i samhällsutvecklingen vilket ställer ökade krav på samverkan mellan olika aktörer. Trenden ger också förändrade förutsättningar för landsbygden.

• En alltmer tjänstebaserad ekonomi i en osäker global utveckling
Tjänsteexporten ökar samtidigt som godsflödena står still. Den globala trenden är osäker där ökad protektionism och separatism ställs mot en huvudrörelse där Sverige blir allt mer inlemmad i internationella samarbeten.

• Ökat fokus på samhällssäkerhet och sårbarhet
En trend som till kommit sedan 2014 utifrån frågor om säkerhet och robusta transportsystem vid en kris, terrordåd eller olycka. Trafikverket har byggt upp en krigsorganisation i händelse av höjd beredskap.

Runt borden diskuterades vilken av trenderna som påverkar oss mest, vilka insatser som kommer behöva göras för att möta utvecklingen och vad som särskilt behöver beaktas i det kommande En Bättre Sits-arbetet. Resultatet från workshopen kommer att tas vidare i Mälardalsrådets En Bättre Sits-arbete.

En Bättre Sits resultat firades

– Det här visar på styrkan i vårt storregionala samarbete, sa Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd Stockholm och ordförande för En Bättre Sits.

Kristoffer Tamsons (M) och Monica Johansson (S), ordförande respektive vice ordförande i En Bättre Sits, fick applåder från de rekordmånga deltagarna på Mälartinget när de presenterade utfallet av Systemanalys 2016 i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018-2029.

I nationell plan gick 65 miljarder kronor till de behov i Stockholm-Mälarregionen som prioriterats enligt systemanalysen. 3,4 miljarder kronor gick till nya investeringar.

– I ett större perspektiv handlar det om En Bättre Sits för hela Sverige, sa Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande Sörmland.

– Det är ett steg på vägen som sporrar i det fortsatta arbetet. Det är ett bra resultat men det finns också objekt och insatser som vi inte fått med och som vi får fortsätta att arbeta med, sa Kristoffer Tamsons. Han påpekade ett långsiktigt och uthålligt arbete lönar sig.

– Ensam är inte stark. Här lägger vi politiska låsningar åt sidan och fokuserar på praktiska lösningar, sa han.

Arbetet med En Bättre Sits fortsätter. Mälardalsrådet koordinerar arbetet med målet på en ny storregional systemanalys 2020 inför kommande nationell transportplan (2022-2033). Utmaningarna är många. Regionen beräknas växa med 1,4 miljoner invånare fram till 2050.

– Vi har en stark tillväxt i Stockholm-Mälarregionen vilket gör att vi har stora utmaningar framöver där våra järnvägar och vägar redan idag är överbelastade. Det här kräver att vi, liksom tidigare, förmår att prioritera vilka insatser som är viktigast och ger bäst effekt. Vi har inte resurser att göra allt, sa Monica Johansson.

– Vi måste också ha tålamod att hålla i och hålla ut i att de insatser som redan är beslutade också genomförs, fortsatte hon.

Trafikverket tackar En Bättre Sits
Trafikverket uppskattar det arbete som Mälardalsrådets En Bättre Sits har gjort när det gäller att ta fram faktaunderlag och förslag till gemensamma prioriteringar.

Helena Sundberg är regionchef för Trafikverket Region Stockholm och tackade de deltagande förtroendevalda för gott arbete.

– Resultatet av ert arbete är viktigt för oss på Trafikverket i vårt arbete med förslaget till nationell plan, sa hon

Helena Sundberg gjorde även ett medskick till deltagarna på Mälartinget inför arbetet med nästa nationella plan.

– Vi vill tydligare visa hur fysiska åtgärder och styrmedel kan användas. Vi tycker att det är viktigt att visa effekter av både fysiska åtgärder och beslut om styrmedel, som trängselskatter och drivmedelsskatter även om vi inte har mandat att besluta om dessa, sa hon.